Sitter lite smådeppig och svär över att det inte blev någon match. Nu får vi vänta till hemmapremiären den 10 Oktober. Suck! Fast det gjorde inte så mycket för Rögle spelar ju sin första hemmamatch för denna säsongen. Hv71 kommer få det tufft! Nedsläpp 16:00, och Kennys tröja ska förhoppningsvis upp i taket idag.

Har jag berättat för er att vi ligger bland de första i kön för Ängelholmshem? Det gör vi iallafall. Och igår blev jag överlycklig när vi gick in på sidan för att titta om där va några lediga lägenheter. En trea på 65 kvadratmeter för 4900 kronor, i samma hus, två dörrar bort. Perfekt! Jag vill bo i detta huset fortfarande så jag håller tummarna för oss. Åh! Det hade varit så roligt att flytta och fixa en massa nu hela vintern. Så om en vecka får vi veta om vi får kommma och titta.

Jag håller just nu på med ett projekt och har varit inne på skatteverket för att få hem líte papper om eget företag. Det är inte så avancerat som det låter. Kommer att hänga ut lappar i blandannat mataffärer och liknande för jag ska nämligen börja fotografera och så småningom börja ta betalt för det. Så om någon vill bli fotograferad så hör av er. Jag ställer upp på allt jag kan. Kärleksporträtt, familjeporträtt, barnkalas, bröllop mm. Jag vill att bilderna ska se så levande ut som möjligt och kommer gärna hem till er och fotograferar i er hemmiljö, men det är naturligtvis ni som bestämmer hur ni vill ha bilden. Jag vill träna så mycket som möjligt (gratis), för att utveckla mig själv och min kreativitet. Bara hör av er!

Loggade precis in på facebook, och det första jag ser är den här underbara ungen, Abbe, och hans klockrena bild. En av mina favoritungar, trots hans touretts syndrom. Han är inget ovanligt barn, bara ett vanligt barn med annorlunda beteende. Albin är en av mina idoler, och ikväll ska vi titta på Rögle när dom möter Hv71.

Jag har den här underbara känslan i kroppen, dag efter dag. Jag tror att jag vet varför. Häromdagen låg jag och tänkte en massa, på de senaste fyra åren. Fyra underbara år fulla av sorg, glädje, lycka och allt annat som hör till vardagen. Jag tror att min känsla till hösten är pågrund av att det var höst då allt började. Resan på ett långt och lyckligt liv, tillsammans med någon annan. Det var höst då vi träffades, och det var vinter två och ett halvt år senare när jag fick min fråga chansen lapp. Nu är det ett och ett halvt år sedan vi blev tillsammans och jag vet fortfarande att det är Emil som är han, med stort H. Han är den jag vill dela mitt liv tillsammans med.  Han är den som ska vara pappa till våra framtida barn. Han är den jag kommer bråka med massvis med gånger, den jag tjatar på att plocka upp sina träningskläder och den som jag tycker är det absolut snyggaste i hela världen. Jag vill aldrig förlora honom.

Förhållande är inte alltid en dans på rosor. Det krävs engagemang, tillit, respekt, hänsyn och framförallt kärlek för att ha ett fungerande förhållande. När man känner att man börjar ta sin flickvän/pojkvän för given, är det dags att vakna, innan det är försent.

Regndropparna slår mot fönsterbläcken och det är ett sådär dovt ljus utomhus. Jag tycker hösten är underbar, och jag till och med tycker om när det regnar ibland. Det är mysigt. Nu ska jag spendera lite tid framför datorn sen ska jag fortsätta mitt fixeri här hemma. Har en del att göra.

Är det bara min blogg som är helt mongo?! Rrgg.

Han som får mig att le varje dag.
Han är chokladsmaken i oboy. Han är det mest underbara jag upplevt.
Det går inte att beskriva i ord hur jag känner för honom. Min högsta önskan är att få leva varje dag med denna fantastiska människa, i resten av mitt liv.

Jag älskar dig., Emil.

Ge mig höst! Nu.
Jag vill ha mörka kvällar med tända ljus, raggsockar, mysbyxor, koftor, mössor och vantar. En ny hockeysäsoing med massa Rögle vinster. Snö, jul och nyår. Jag älskar det.