Mia Törnblom säger i sin bok att man bara ska ha "offerkoftan" på sig i max en timme. Men när jag väl tagit den på mig, kommer jag inte ur den. Hur gör man då undrar jag? Det gäller väl såklart att jobba med sig själv hela tiden och inte tillåta sig själv att må dåligt och irritera sig på saker, framförallt inte tycka synd om sig själv. Dagen har varit crap, tog mig inte ur "offerkoftan" förrän Emil kom hem från jobbet. När han är nära mår jag alltid bra, han är underbar.

Han hade dessutom en glad nyhet med sig hem idag, en röd volvo 440 som blänkte i regnet. Jättefin pingla som var jättemysig att köra. Imorgon ska vi på vår första tripp tillsammans, då det bär av till Jonstorps ishall för en timmes hockeyträning. Hoppas att hon håller året ut, för Emils skull. Han och bilar har ju hitills inte varit den bästa kombinationen.

Ikväll står det laga mat och ta det lungt (med stora bokstäver) på schemat. Bakpotatisarna står i ugnen och är snart färdiga. Till det blir det fetaostbiffarr, tzatsiki, rödlöksallad och vitlöksbröd. Mums. Det kommer också serveras efterrätt; Rabarberpaj från Ekströms. Underbart.